Ulla kom till mig klockan sex. Hon sade att hon hade sett Henry och Elof gå uppåt gatan. Vi gick upp till Västgöta, men vi såg dem inte. Vi tog vagnen till Fyren och såg på "Den stora Klockan (?)". Efteråt gick vi till Ströget. En konstig utlänning började prata med oss, men då gick vi. Ett par flottister stannade några gånger, men vi ville inte prata med dem. En ensam grabb började också prata. Det var nästan bara han och jag som pratade. Ulla sade ingenting. En polis körde iväg oss från porten.
Ulla och jag gick till Brunnsparken, och vände igen. Två grabbar frågade var Sjömanshemmet låg. De var utlänningar. Vi stannade och pratade Engelska och Tyska med dem. Den ene kunde antagligen ingen Engelska, för han sade ingenting. Vi gick sedan till Brunnsparken, och skulle åka hem, men grabbarna ville att vi skulle gå en bit till.
Jag frågade den som pratade, varifrån de kom. Han sade att de kom från en båt, och skulle mönstra på en ny i morgon, eller på måndag. De kom visst från Ungern. De pratade något konstigt språk med varandra. När vi kom till Lilla torget stannade jag, för jag ville inte gå längre i regnet. Grabben ville att vi skulle gå med, men jag hade ingen lust.
De skulle visst gå till Centralstationen, för de hade ingenstans att bo. Rätt som det var tog han som inte sade något i håret på mig. Jag undrade varför han gjorde så. Ulla sade att jag hade regn i håret. När vagnen kom, tog vi i hand och skulle gå, men vagnen var fullsatt, så vi stannade en stund till. Sedan tog vi i hand en gång till. Vi åkte sedan hem.