Söndagen den 3 augusti 1947

Klockan halv elva i förmiddags gick Hartvig, Kay, och Arne Brimmler, 20 år, till sjön och badade. Det var konstigt, eftersom Hartvig sade igår att han skulle åka till Danmark idag. Maud kom hit halv tolv. Vi gick ner till schappet. Efter en stund gick Maud och Tuttan och badade. Jag hade inte lust att gå med, så jag stannade hemma och läste.

När de kom tillbaka, satt vi i trädgården och pratade. Vi började prata om cykling. Tuttan och jag bestämde att vi skulle fråga om vi fick cykla till Halmstad på en vecka. Maud kan ju inte följa med, för hon arbetar. När de hade gått hem, gick jag in och frågade om Tuttan och jag fick cykla till Halmstad. Mor sade att om jag fick för far, så fick jag för henne också.

Jag gick ner till Tuttan och sade att jag fick åka. Hon frågade sin mamma. Hon sade att hon kanske fick åka. Maud och jag satt nere i trädgården och läste, när Danskarna började spela grammofon. De stod i fönstret och tittade hela tiden. Efter en stund kom de ner och skulle gå och bada. Anton var inte med. Arne hade ett par vinröda manchesterbyxor på sig. Utanpå dem hade han en vinröd charmouseskjorta.

Efter en halvtimma kom Arne tillbaka. Han gick in och tog på sig ett par gråa byxor och jacka. Han skulle nog åka till stan. Klockan halv åtta åkte Maud och jag ner till Tuttan. När hon hade tagit på sig långbyxorna, cyklade vi till Mörtvik. Vi stannade utanför en stund, innan vi gick in. Vi bestämde att en av oss skulle stå varje dans. När Tuttan och jag skulle gå upp på dansbanan, kom en och bjöd upp henne.

Jag tänkte att jag skulle gå tillbaka till Maud, men så träffade jag Pelle Ferm. (Han var med hos Anna-Karins kamrat Henry på Trettondagen). Han frågade mig om vi skulle dansa. Det gjorde vi. Han sade att han bodde på Näset på sommaren. Efter dansen gick jag bort till Maud. Tuttan var där redan.

På bänken bredvid dem. satt tre pojkar. Den ene hade dansat med Tuttan förut. Nästa dans gick Maud och Tuttan upp. Den som hade dansat med Tuttan sade; "Går fröken hem?". "Nej, det gör hon inte", sade jag. "Åker hon buss då?". "Nej". "Cyklar fröken då?". "Ja". "Jaså, jag tänkte att vi kunde ha sällskap hem. Vi har liksom ett fordon med oss, hm, hm.", sade han. Sedan började de prata om en båt.

När Maud och Tuttan kom, frågade han om vi inte ville följa med ut i deras båt, när dansen var slut. "Nej, det vill vi inte", sade Tuttan. "Vi har cyklar med oss, och så bor vi inte här". "Men vi kan ta med cyklarna i båten bort till Askims brygga", sade han.

Nästa dans skulle Maud och jag dansa. Den som hade pratat hela tiden, bjöd upp Maud. Den lille ljuse, som Tuttan dansade med förut, kom och bjöd upp henne igen. Jag gick och satte mig på bänken. De två andra pojkarna kom och satte sig, en på var sida om mig. De pratade med mig. Till slut sade den ene: "Skall vi gå och titta på båten?" Då gick de, som väl var.

Sedan var det sista dansen. Den ljuse bjöd upp Tuttan. Maud och jag dansade. Den ljuse frågade var Tuttan bodde. Det var synd att det var så långt därifrån, annars hade han följt henne hem. Efter dansen kom han med båten och frågade om vi inte hade ändrat oss. "Nej, nej", sade Tuttan. Då gick han. Den ljuse gick hem tillsammans med Pelle Ferm och några till. Vi kom hem tio minuter över tolv.

Detta var ett utdrag från Morsans dagbok 1946-49. Sjön innebär Sisjön i Göteborg. Schappet var en kiosk vid nuvarande Svartmossevägen 27 i Askim. Den revs nog 1974-75. Mörtvik måste vara Möttvik - en privatstrand på Näsethalvön, granne med den allmänna badplatsen. Då troligen även denna tog inträde vid denna tid, spelade det kanske mindre roll. Mörtvik är endast för medlemmer idag, liksom ytterligare en badplats - Brevik - i närheten. Den tar åtminstone avgift om 400 kr per säsong. Det blir dyrt för en familj. Fast det är förstås bara bra i ett överklassområde, så man slipper beblanda sig med vanligt folk. Jo, cykelturen blev av, visar vykort daterade 11-14 augusti, även fast just dagboken inte har något inlägg.


Tillbaka till listan över dagboksavsnitt


© Dags-Nytt 1976-2014