Blottare - tummen upp!

När jag kom till jobbet härmomdagen sade min kollega att en kund klagat över en blottare. Helt rätt att blotta sig sade jag, trött på att alltid jamsa med. Jag utvecklade det vidare med att informera om att en man har åtskilliga gånger högre testosteronvärden än en kvinna. Det måste upplevas!

Inte ens djuren gör så, sade kollegan. Jodå, de går nakna hela tiden! (...).

Det hade varit en äldre dam som blivit exponerad för blottaren, och väldigt synd om henne. Tja, den slampan är garanterat mer sexuellt erfaren än jag, och sannolikt även blottaren. Sen kommer hon här och spelar pryd!

Det finns en väldig massa manlig sexuell frustration där ute. Inte konstigt att någon blottar sig för slynorna! Snarare är det konstigt att det inte händer mer sådant.

Det här med blottare förefaller mig synnerligen oförargligt. Vi kan förresten ta ett intressant motexempel som tankeexperiment. Låt säga att jag är ute på stan, och en ung flicka onanerar framför mig. Hur förväntas jag reagera? På samma sätt som en kvinna får göra, när en man blottar sig? Knappast. Jag förväntas snarare vara tacksam och glad.

Så låt oss i jämlikhetens och toleransens namn vara just det. Glada och tacksamma för att det finns män som blottar sig!

Buss på resa

Lite som en trofe tog jag med en modellbuss på några olika platser. Denna buss är f.ö. byggd i Östtyskland, och mycket gedigen. Köpt på Tempo i Malmö 1981.

Här är den i Jönköping i mars.

Näsetbadet i Göteborg.

Lindome kyrka.

Utsikt från Masthugget mot min gamla skola; Nordhem.

Ombord på Bohuståget mot Stenungsund.

Vid Höviksnäs på Tjörn.

Slutligen har vi Tjörnbron i Stenungsund. Det kanske blir någon mer utflykt i sommar. Här kan det också vara på sin plats att nämna att numret 341, händelsevis sammanfaller med en av stadslinjerna i Stenungsund, medan de hette 341-343. Nu kallas de 1-5. Anledningen till att den fick numret är dock en serie småbussar som gick på linje 22 i Göteborg på 70-80-talet, med också dessa nummer.

Egna modellbyggen

Nu bygger jag ju också egna modeller i kartong m.m. Här är en som jag gjorde som 12-åring, och som fick en välbehövlig huvudrevision i vintras. Bild före och efter.

Ett nybygge från de kalla månaderna visas nedan. Egentligen en Göteborgsbuss, i trafik 1983-92, men med ett (eget) foto från New York som bakgrund.

En Dansk Volvo B10R, i trafik från 1980-1999. Jag råkade fota den en aprilkväll 1991, och hade bilden på väggen på mitt dåvarande arbete. Dock på lite håll, så det krävdes lite detektivarbete för att se vilken det var. Ännu mer för att få reda på lite specifikationer, så att en trovärdig modell kunde göras.

En buss från New York, vilken levererades 1984. Denna serie gick i trafik i drygt 20-23 år. En septemberkväll 1992 hade jag gjort noteringar inför bygget av denna, men det tog verkligen tid innan det blev av. Nu i maj blev den klar.

Bus vid daghem

Den här texten gjorde jag i sanden vid ett daghem. Kul när barnen frågar damerna i personalen vad det står!

Mitt kramdjur

Den här fiskmåsen gjorde jag som kramdjur åt mig själv vid 11 års ålder. Den delar fortfarande säng med mig. Jag somnar faktiskt snabbare då, än utan. Kramdjur rekommenderas även till vuxna - för den som vågar. Nu tog jag med den på semester, vilket jag inte brukar. Bilden togs vid Handskerydssjön i Nässjö.

Just ask Antalis

Strax intill där jag bor kan man finna dessa! Roligt för någon som gillar färgen (som jag).

Jag gick förbi en sandbunker, där en kratta låg så lägligt. Här är resultatet.



Kvinna - ur askan i elden

Ännu en underbar lycklig dag i ditt liv! Du slipper ju mig. Frågan är bara varför Du förpestar Din tillvaro med en annan man istället. Nog vore det skönare att få vara i fred helt och hållet. Jag läste i tidningen en 1 av 10 kvinnor har Vaginismus. Alltså, att musen sluter sig för hårt, så att en penis inte kan komma in och släppa sin säd. Naturens sätt att säga att kvinnan inte vill.

Varför inte låta henne vara ifred då? Det gör jag. Bussigt va? Eller är det bara när just jag går förbi, som kvinnor låtsas kyskhet. Barn föds ju hela tiden, och par lever ihop, trots att det måste vara oerhört plågsamt för kvinnan. Dessa råbarkade män skäms dock inte, för att de tvingar sig på fruntimren. Hon måste gråta floder, när mannen försöker kyssa henne. Sen gråta sig till sömns över att mannen har gjort ifrån sig i henne.

En man frågar förstås inte vad en kvinna känner. Ett misstag som däremot jag har gjort. En man vill naturligtvis inte veta svaret: att hon helst vill vara ifred. Ja, kalla mig loser bara. Taper heter det förresten på Norska. Har vi något bra Svenskt uttryck, som inte är lånat? Bitter? Det kanske snarare är någon som har insett och bejakat sin situation.


Vi kan ju lägga in denna trevliga melodi emellan, med en video från Chigago. Det finns ju annat än Svensk och Amerikansk musik...


Drömprinsen är fortfarande ledig!

Självporträtt i skogen. Jag kan matcha i både ljust och mörkt, som synes. P.S. Alla andra män: gör motstånd till klädbranschens försök att styra vad just Du har på dig. Faktiskt så mycket som 8% av Sveriges män har skärt som favoritfärg (källa: Aftonbladet). Jo, jag vet alldeles utmärkt hur svårt det kan vara att få tag på rätt storlekar!

Efter 8 år har ingen dam ens skrivit en komplimang till mig. Antingen är Svenska kvinnor ultrafega och helt avsexualiserade, eller så hatar Ni bara rätt och slätt mig. För att försäkra mig om att det faktiskt är så, har jag nu även gjort mig tillgänglig på en kontaktsida (om inte denna räckte!). Så jävla meningslöst alltså. Både där och på stan råder ett massivt överskott på män i alla åldrar. Samtidigt borgar ett kompakt ointresse från kvinnor för att hålla befolkningsökningen i schack. Det är tur vi har invandrarna, annars skulle Sverige snart varit avfolkat! Det finns ju nästan inga "blonda och blåögda" under 30-40 års ålder. Det är knappast invandrarnas fel? Min generation har förstås varit dumsnäll, som inte tagit kommandot, och talat om för kvinnor var skåpet skall stå. Det gör män i andra mer framgångsrika kulturer.



© Dags-Nytt 1976-2017