Blev Du besviken?

Min dagbok motsvarar kanske inte Dina förväntningar, vilka de nu var. Du kanske rentav är för dum för att förstå innehållet här. Min bror säger att jag inte kan räkna med att andra är lika intelligenta som mig. å andra sidan skall man stryka folk medhårs, något som jag aldrig har varit bra på. Inte andra mot mig heller, så det jämnar väl ut sig. 85% av alla besökare har gått vidare utan att ens läsa den här texten. övriga slutar här. Någon gång om året tar sig någon tid att kolla vad sidan egentligen innehåller. Någon som är lugn. Någon som har tid. Jag undrar vad jag hade gjort - hade jag gillat sidan?

Horans rök går in till mig

Ja, slynan på balkongen under röker var 20:e minut dygnet runt. I väntan på att döden skall befria henne från ledan att finnas till. Lungcancern kan inte komma fort nog!

Man skulle köra upp ett glödande vedträ i röven på den förbannade slampan, och ett annat vedträ i halsen, tills de möts halvvägs. Jag menar, det är förbjudet att röka på offentliga lokaler idag, förbjudet på restauranger. Men två meter ifrån mig röker horan, medan jag äter middag för mina surt förvärvade lönepengar. Man har lust att plutta på slynan - lägga en skithög på golvet, och blåsa ned odören med en fläkt. Fast en rökare har ju inget luktsinne!

Jag kan för bövelen inte använda min balkong. För att verkligen försäkra sig om att all rök kommer upp till mig, har ludret hängt mattor för sin balkong. Därigenom kommer allt upp till mig. Låt oss hoppas att fitthelvetet får lungcancer snart!

Hoppas att Jeanette får cancer, få cancer, må hon dö, jävla dekandenta hänsynslösa slampa. Dö, Dö. Lungcancer. Slyna. Slampa. Luder. Fan också! Må hon dö. Jag är så jävla less på slynan. Jag gillar inte röken, hennes kroppslukt, stanken från bostaden, hostandet, rösten, eller broderns ännu fulare röst! Jävlar i helvete alltså. Håll tummarna för att hon går hädan snart!

Jag satt en dag (7 timmar) på toppen av f.d. Hammarby soptipp i Stockholm, och åt lunch, läste och solade. Utsikten beundrades till ledmotivet av den senaste MP3-filen. För den som inte känner till alla soptipparna i Stockholmstrakten, så är de ganska många. Flera är idag skidbackar, eller bara utsikter med potential som picknickplatser.

Buss på resa

Lite som en trofe tog jag med en modellbuss på några olika platser. Denna buss är f.ö. byggd i Östtyskland, och mycket gedigen. Köpt på Tempo i Malmö 1981.

Här är den i Jönköping i mars.

Näsetbadet i Göteborg.

Lindome kyrka.

Utsikt från Masthugget mot min gamla skola; Nordhem.

Ombord på Bohuståget mot Stenungsund.

Vid Höviksnäs på Tjörn.

Slutligen har vi Tjörnbron i Stenungsund. Det kanske blir någon mer utflykt i sommar. Här kan det också vara på sin plats att nämna att numret 341, händelsevis sammanfaller med en av stadslinjerna i Stenungsund, medan de hette 341-343. Nu kallas de 1-5. Anledningen till att den fick numret är dock en serie småbussar som gick på linje 22 i Göteborg på 70-80-talet, med också dessa nummer.

Egna modellbyggen

Nu bygger jag ju också egna modeller i kartong m.m. Här är en som jag gjorde som 12-åring, och som fick en välbehövlig huvudrevision i vintras. Bild före och efter.

Ett nybygge från de kalla månaderna visas nedan. Egentligen en Göteborgsbuss, i trafik 1983-92, men med ett (eget) foto från New York som bakgrund.

En Dansk Volvo B10R, i trafik från 1980-1999. Jag råkade fota den en aprilkväll 1991, och hade bilden på väggen på mitt dåvarande arbete. Dock på lite håll, så det krävdes lite detektivarbete för att se vilken det var. Ännu mer för att få reda på lite specifikationer, så att en trovärdig modell kunde göras.

En buss från New York, vilken levererades 1984. Denna serie gick i trafik i drygt 20-23 år. En septemberkväll 1992 hade jag gjort noteringar inför bygget av denna, men det tog verkligen tid innan det blev av. Nu i maj blev den klar.

Bus vid daghem

Den här texten gjorde jag i sanden vid ett daghem. Kul när barnen frågar damerna i personalen vad det står!

Armin van Buuren, är väl alltid rätt.

Mitt kramdjur

Den här fiskmåsen gjorde jag som kramdjur åt mig själv vid 11 års ålder. Den delar fortfarande säng med mig. Jag somnar faktiskt snabbare då, än utan. Kramdjur rekommenderas även till vuxna - för den som vågar. Nu tog jag med den på semester, vilket jag inte brukar. Bilden togs vid Handskerydssjön i Nässjö.

Just ask Antalis

Strax intill där jag bor kan man finna dessa! Roligt för någon som gillar färgen (som jag).

Jag gick förbi en sandbunker, där en kratta låg så lägligt. Här är resultatet.


Vi kan ju lägga in denna trevliga melodi emellan, med en video från Chigago. Det finns ju annat än Svensk och Amerikansk musik...


Drömprinsen är fortfarande ledig!

Självporträtt i skogen. Jag kan matcha i både ljust och mörkt, som synes. P.S. Alla andra män: gör motstånd till klädbranschens försök att styra vad just Du har på dig. Faktiskt så mycket som 8% av Sveriges män har skärt som favoritfärg (källa: Aftonbladet). Jo, jag vet alldeles utmärkt hur svårt det kan vara att få tag på rätt storlekar!

Efter 8 år har ingen dam ens skrivit en komplimang till mig. Antingen är Svenska kvinnor ultrafega och helt avsexualiserade, eller så hatar Ni bara rätt och slätt mig. För att försäkra mig om att det faktiskt är så, har jag nu även gjort mig tillgänglig på en kontaktsida (om inte denna räckte!). Så jävla meningslöst alltså. Både där och på stan råder ett massivt överskott på män i alla åldrar. Samtidigt borgar ett kompakt ointresse från kvinnor för att hålla befolkningsökningen i schack. Det är tur vi har invandrarna, annars skulle Sverige snart varit avfolkat! Det finns ju nästan inga "blonda och blåögda" under 30-40 års ålder. Det är knappast invandrarnas fel? Min generation har förstås varit dumsnäll, som inte tagit kommandot, och talat om för kvinnor var skåpet skall stå. Det gör män i andra mer framgångsrika kulturer.



© Dags-Nytt 1976-2017