Volvo, Saab, eller Mercedes

För en del år sedan hade jag en Saab, medan min bror hade en Volvo och en Mercedes. Dessa bilar delade vi nästan broderligt på. Alltså åkte jag regelbundet i med alla dessa tre fabrikat.

Vad som slog mig var hur olika medtrafikanter betedde sig, beroende på vilken av bilarna som jag för tillfället använde. Jag tror faktiskt att jag själv körde ganska likt i alla tre.

När jag åkte SAAB (en äldre modell från 70-talet) körde snart sagt alla andra om bilen. även min bror som körde betydligt vildare med denna, berättade att folk till varje pris körde i kapp, och helst skulle förbi. Bakomvarande fordn tutade och blinkade med ljuset. Vid omkörning var det inte ovanligt att man svängde in mot bilen just i omkörningsögonblicket.

Den andra ytterligheten inträffade vid mina resor i MERCEDES. Någon sällsynt gång kunde det inträffa att någon körde upp jämsides vid signalerna, och rusade motorn. Oftast var det dock mycket lugnt på vägen. Absolut inga blinkningar. Jag kunde rentav sänka farten till 40 km/h på 70-väg. Ingen hade vågat köra om. Trots att bilen inte var ny, var detta var en av Mercedes mer exlusiva vagnar. Den förde respekt med sig.

Så har vi VOLVO. En ganska neutral bil, som inte väckte några egentliga känslor i någon riktning. Inte ens polisen brukade bry sig, medan jag ofta blev stoppad i de båda andra. Antingen för att kolla om den var stulen, eller fråga varför jag åkte för långsamt (sic). Det gjorde jag nämligen oftast. Nu har jag emellertid tröttnat på medtrafikanternas svinaktiga beteende, liksom polisens trakkaserier. Ja, jag upplevde det så. Nu åker jag volvo, om jag själv kör bil alls.



© Dags-Nytt 1976-2014