Det här händelsen inträffade för en mansålder sedan. De inblandade lär ha egna halvvuxna barn idag (utom jag). På bussen hem från stan till Angered kom plötsligt en herre, som inte var fullt kapabel att ta vara på sig själv. Självklart satte han sig bredvid mig.
När han missade att komma av på rätt hållplats i Brunnsbo, gjorde jag mitt bästa med att uppmuntra honom att gå av och byta till mötande buss. Det lyckades til min glädje. Dock försvann inte den starka lukten av bajs. Snart nog upptäckte jag bruna klickar på sätet bredvid. Innan jag visste ordet av satte sig en ung dam med vita byxor i detta. Jag kom mig helt enkelt inte för att ropa den högst okonventionella men givna varningen: öh, det är BAJS på sätet! Ibland får man tunghäfta.
Efterhand var hela bussen inpyrd av en genomträngande lukt av ladugård, som liksom bildade ett slemskikt i halsen. Jag kommer inte att glömma den bussresan i första taget. En riktig Sketgubbe i bokstavlig mening. Innan jag klev av skrev jag en varning på en serviett, och lade på sätet.
P.S. för kalenderbitaren var det linje 40, buss 428, den 14 augusti 1992. Den bytte ägare till Swebus 1997 (nr 718), och flyttade sedermera till Polen, och ställdes slutligen av 2005. Vem var damen?