Vi har valfrihet på radion numera, men inte i korvkiosken och Mc Donalds.
Alla som bodde i exempelvis Göteborg på 90-talet minns när SAF (svenska avskyvärda fascister, nej Svenska arbetsgivareföreningen), började sända närradio dygnet runt. En reform som var avsedd för att ideella organisationer skulle nå ut, blev nu missbrukad som reklamradio med syfte att föra ut ett politisk budskap. Radio City var namnet, ägt av en organisation med ofantliga resurser att göra reklam för moderaterna.
Vad man bland annat hävdade vara det befängda i att endast ha tre radiokanaler, vilket jag förvisso kan hålla med om. Det var väl den enda vettiga politiska propagandan som Radio City någonsin presterade. Argumenten som användes var just valfrihet, alltså att det var dumt med bara P1, P2 eller P3.
Nu har vi dock just P1, P2 och P3 på alla gatukök och snabbmatsställen. Eller Coca-Cola, Sprite och Fanta som de också kallas. För Ni minns väl hur det var förr när det fanns flera smaker på läskedrycker, och flera bryggerier som gjorde dem. Valfrihet i radion in, valfrihet på läskhyllan ut. är det så våra företagare vill utnyttja den fria marknaden?
FOTNOT. Jag förespråkar valfrihet, men det förutsätter att det finns något att välja på. Naturligtvis skall det också vara ekonomiskt MÖJLIGT att välja.