...och det kanske är begripligt. Han är ju bara ute efter att tillfredsställa sig själv. Sen låter han Dig vara ifred. Han går ut med sina kamrater, dricker öl, ser på sport, och mekar med saker. Han kommer inte att granska Dig närmare, spionera, prata och ställa frågor om Dig. Han är bekymmerslös och enkel att hantera, lite som att ha hund.
Onda Lars, däremot, är ute efter Dig. Så måste det ju vara. Jag fick den frågan i svaret på ett kärleksbrev jag skrev när jag var 13 år. -Vad jag var ute efter? Så är det nog. Jag är ute efter något. Det skrämmer kvinnor. Jag är inte bara nöjd med att släppa en sats, och sen ägna mig åt något annat. Jag kanske inbillar mig att damen ifråga skall vara min vän också. Jag kanske vill kommunicera med henne. En otäck typ. Kvinnor är livrädda för mig, och håller koll på var jag är, som vore jag en orm eller giftspindel. För att i nästa ögonblick ohämmat lägga sig ut för andra.
På sin höjd att kvinnor 60+, som inte läser denna sida ändå, inte skräms av mig. Då är det ingen risk att jag är ute efter barn, med mina dåliga anlag. Det kanske är det kvinnor är rädda att jag är ute efter. Giftermål och barn. Fast jag känner mig inte redo för åldersgruppen 60+ riktigt ännu. Jag tycker att jag har mer liv i mig. Kanske nog för en dam i fertil ålder?
Som man måste man ta initiativ i genomsnitt 300 gånger för att få till det, läste jag nyligen. Vem orkar vara käck och positiv så länge? Vem kan ens hitta 300 som han gillar, och sedan orka ta besvikelsen att det inte blir något, när han investerat så mycket känslomässigt en. Sen 300 gånger denna procedur. Jag gav väl egentligen upp när jag var 16.
På den värdelösa kontaktsidan Match har jag i alla fall inte hittat 300 som jag gillar, fast jag satte upp mig för över ett år sedan. Faktiskt har jag bara skrivit till två (2), utan resultat förstås. Lite fler intressanta finns det väl, men då står det att mannen skall vara rakad, ha universitetsutbildning, vara minst 190 cm, väga 115 kg, och ha över en miljon i årsinkomst (o.s.v. o.s.v.). Bortkastad tid att försöka skriva något intressant till ett sådana pengakåta luder. En Svensk bortskämd slyna ställer krav. Kanske borde fler rösta F!, som jag gör.
Då verkar det lättare att leta rätt på flickor på stan, fast de oftast är för unga i det bilåkande Sverige. Det är i kollektivtrafikens miljöer man träffar folk, och för all del kanske vid någon röd gubbe, vilket också kräver att man går till fots, vilket en Svensk över 18 år sällan gör. I alla fall hade just 300 flickor fått min reklam, innan någon skrev tillbaka och tackade för komplimangen. Tyvärr var hon lite ung, 20 år, så det kunde ju inte bli något. Nu har jag passerat 500 flickor, så det är bara 100 kvar tills nästa skriver tillbaka! Naturligtvis är hon upptagen.
P.S. Jag har funderat på att skaffa en ny E-post: vill_du_gifta_dig_med_mig@dags-nytt.se. Fast då måste jag hota att döda den som missbrukar adressen, till någon så nedrigt som att skriva och klaga över min ideella insats med att skriva hemsidan, och göra reklam för den. Jag har redan varit hos polisen en gång för sådana hot. Ingen skulle skriva till den E-posten ändå, så det är väl lika bra att nöja sig med den nuvarande hemliga. Du skriver bara elakheter ändå, om Du skriver något alls. Du vill mig ont.