Varför köper män sex?

Det är ingen som försöker förstå de här männen. Ingen funderar på varför. Man antar att de gör det för att vara elaka. Lika lite som lejonet äter andra djur för att vara elak, så köper inte heller en man sex i syfte att vara elak. En man har också känslor. Skall vårat Matriarkala Sverige som omväxling försöka sätta oss in hur det är att vara en man. En man av den stora grupp som inte är rik, inte mäktig, inte berömd. En helt vanlig man, som inte är attraktiv för kvinnor. En sådan som jag.

Det skall först sägas att jag inte själv har köpt sex, eller ens haft det för övrigt. Således är jag kanske inte den som är bäst skickad att kommentera ämnet. Lustigt nog är det också så att de som mest uttalar sig om sexköp inte heller har köpt sex. De är inte ens män. Alltså har de ingen sexualdrift heller. Då blir hela konceptet väldigt svårt att förstå. Men nu är det ju en gång så att de män som berörs knappast själv får eller vill komma till tals. Ändå funderar jag ibland på vilka tankar som ligger bakom, så jag gör ett försök att analysera verksamheten.

Varför kvinnor säljer sex är väl inte svårt. De vill tjäna pengar! En del säger att det är det enda sättet. Då skulle ju alla - kvinnor som män - utan jobb, gå ut och sälja sex? Nej, det är helt enkelt inte alla som vill det, eller KAN i fallet med män... Med andra ord är det frivilligt, eller hur? Det skulle rentav vara ett utmärkt sätt för en kvinna med sexdrift (sådana finns naturligtvis inte, men en del påstår likväl det) att få tillfredsställt sitt behov, och samtidigt få betalt. Ja, samtidigt t.o.m. bli betraktad som ett offer! Inte dumt.

Men vem är offret här? Vem är det som får betala? Vems känslor är det man slår mynt av? Mannen, naturligvis. Dessutom märkligt att man föraktar och baktalar kunden. I vilken annan branch gör man det? En kollega hade läst prislistan till en av dessa damers tjänster. Konversation (utan sex) betingade ett pris av 1500-2000 kr per timma. Är det omoraliskt?

Då börjar vi komma in på vad jag menar. Nämligen att många män måste betala även för en så banal sak, som att någon skall vilja prata med honom. Jag har själv tänkt tanken, att jag snart är redo att betala för att en kvinna skall svara mig, och alls vilja umgås med mig. Jag vill nog inte mer än så. Den bekräftelsen räcker gott. Jag är för gammal och hämmad. 48 år, för sjutton! Jag kan inte utsätta någon för sex. Så mycket är det inte värt för mig, så att jag vill göra någon annan så illa. "Samtycke" eller ej! En man skall ju skämmas för att inte ha haft sex. Skall jag skämmas för det? Jag har ju inte gjort någon illa. Snarare ett skäl att vara stolt!

Som Svensk man får man hela livet höra vilket odjur man är. Hur äcklig man är. Vad snuskiga män är. Män är bara ute efter sex. Män är bara ute efter unga kvinnor, helt enkelt för att han vill fortplanta sig. Det gör man bäst med en kvinna i fertil ålder. Om vi skall utelämna Svensk moral och juridik, så är det helt enkelt en menstruerande kvinna. Så det så.

När man hela livet igenom fått veta hur oönskad man är, så tar det till slut skruv. En man har inte ett ändlöst självförtroende. Han tar åt sig till slut. Både från medier och egna upplevelser. Den man som försöker att få kontakt med kvinnor får räkna med att i bästa fall bli ignorerad, han är luft. Vidare kanske han blir avkyld och förlöjligad med några väl valda glåpord och trakkaserier. Där fick han! Intresserade män skall avvisas och sättas på plats! Det får varje flicka lära sig tidigt. Den man som mot all förmodan skulle bli föremål för kvinnligt intresse, skulle aldrig någonsin behandla sin kvinnliga uppvaktare med annat än stor hänförelse och respekt.

Till slut kommer en dag då de flesta män inser att de aldrig kommer att få någon kvinna. Ingen tycker om honom. Ingen vill ens prata med honom. Han är själv övertygad om att han är värdelös. Inte underligt att han till slut har sjunkit så lågt att han ser sig nödgad att betala för diverse tjänster, om det så bara är är att prata med honom. Sedan fördömer samhället. Slår på någon som redan ligger. En stor del av min bekanskapskrets består av sådana ensamma och förkastade män. Vi känner igen varandra. Vi vet att de andra är lika ensamma, och sannolikt mer oerfarna än de skulle vilja erkänna. Det är därför inget man pratar eller frågar om.

En förkrossande majoritet av dessa ensamma män köper INTE sex, och gör aldrig ens närmanden mot kvinnor. Han runkar för sig själv, och är en ordentlig, lågmäld och anpassad medborgare. Han stör ingen. Gör inget väsen av sig. Enstaka super förvisso ned sig, kanske till och med tar livet av sig vid 55-60 års ålder. Ingen sörjer. Han kanske rentav har barn, men är frånskild, vilket brukar betyda utstött ur familjegemenskapen. Kvinnan har vänt barnen emot honom. Det är inte lika gulligt med en äldre man, som en äldre kvinna. Mormors ditt och datt, (kvinnor i två generationer, utan en smutsig man) har en given plats i Svenska språket. Barnen tyr sig till kvinnan, och barnbarnen likaså. En kvinna är omsvärmad, älskad och behövd livet igenom. Så icke den onde mannen, och hans äckliga sexualdrift, som borde ha upphört, så snart frun blivit på smällen. Det gör den inte. En ensam man skall inte ha någon drift alls. Däremot skall den gå att plocka fram direkt, när den behövs!

Min kommer aldrig att behövas. Lika fel 1981 som nu (Hej Malin). Jag har levt förgäves. Mina föräldrar också. De fick inga barnbarn.



© Dags-Nytt 1976-2016