Inkastare eller krogkö?

Svenskar har intalat sig själva att de gillar att stå i kö, bli granskade och sorterade av dörrvakten (det är inte tillåtet att skriva en skylt om vilket klientel man önskar), och KANSKE bli insläppta efter en lång väntan i kylan en kall vinterkväll. Väl inne börjar en hård och fruktlös kamp om den ofta svårflörtade serveringspersonalens uppmärksamhet.

Alternativet hittar vi på semestern utomlands: ingen kö - någon står redan utanför och önskar välkommen! Man får hjälp med att översätta och välja från menyn, blir anvisad bästa bordet. Under måltiden är personalen nästan konstant uppmärksam på minsta önskemål från gästen.

-Så vilken variant föredrar Du. Öst eller väst? Hunsad och ignorerad, eller ompysslad och vänligt bemött?

Man kan undra vilken självdestruktiv Svensk som hittade på att vi skall tycka att det är fult med s.k. inkastare? Är det de Svenska restaurangernas ägare kanske. Folk som i mitt tycke hamnat på fel sida järnridån...

FOTNOT. Man kan alltid intala sig själv att man är nöjd med att bli illa behandlad. Då är det ofta lättare att svälja oförrätterna. En Svensk mår väl ändå bäst när han mår dåligt.



© Dags-Nytt 1976-2011