Även i stockholm alltså. Man har ju ingen glädje av tunnelbanan, när man sitter fast i bilköer med bussen. Eller åker långa tidsödande omvägar. Sveriges längsta bussgata finns inte i Stockholm. Inte heller i någon av de följande 20 största städerna. Den finns i Halmstad. Överallt genom nyare stadsdelar skär bussens körväg rakt genom bebyggelsen, på lugna avskilda körbanor och genvägar bara för bussar. Var tionde minut bland villor och radhus. Snabbt in till centrum. Tyvärr förstår inte Halmstads-borna hur bra de har det. Bussarna går överlag nästan tomma.
I Göteborg lär man idag ha 3 mil bussfiler, och skall bygga 6 mil till. Men i Stockhom händer inte mycket. Ändå behöver inte bussgator vara långa eller dyra. Redan korta snuttar kan göra stor nytta. Jag vill därför ge två exempel.
Vid Handens sjukhus kan en gångbana breddas på en sträcka av drygt 50 m, för att ge plats åt bussen också. Då slipper man en lång rundkörning, och dubbelriktad retur på gatan in till sjukhuset. Förutom färre kilometer, och snabbare resa för resenärerna, sparar man också in en buss. Linjen kan trafikeras med 2 bussar, istället för 3!
Nästa exempel kommer från Älvsjö, där flera linjer ödslar tid på en lång rundkörning. Tur efter tur. Dag efter dag. Det är svårt att säga hur många bussar man skulle spara på just detta, men det lär bli åtminstone några. Man breddar helt enkelt gångbanan mellan Örby och Älvsjö station, och lägger hållplatserna på gångbron vid stationsentren. Just som vid pendeltåget i Mölndal! Det kunde man gjort för flera år sedan, och finansierat ombyggnadens omedelbara kostnader med att sälja marken vid gamla bussterminalen. Sedan sparar man dessutom pengar år efter år.
Det finns åtskilliga sådana exempel från Stockholmstrakten. Sådant som man brukar vara bättre på i mindre städer. Kanske skulle man låna någon från gatukontoret i Halmstad, eller Sandviken, för att få hjälp med hur man lägger upp ett smart linjenät. Lite nya infallsvinklar är inte dumt. Det får man på studieresor runt Sverige. Dock är väl bordeller och nattklubbar bättre i London, Hong Kong o.d. Det är nog därför SL-styrelsen hellre åker utomlands! Själv håller jag ögonen öppna vid mina resor inom landet likaväl som utrikes. Över 100 städers kollektivtrafik har jag studerat vid det här laget. Jag är också medlem i intresseföreningar i tre länder. Är det jag som är överkvalificerad eller SL-styrelsen som är underkvalificerad? Vad tror Du?