Kryssning från Göteborg till Ishavet

Jag och två vänner gjorde under försommaren 2012 en drygt tre veckor lång kryssning med ett portugisiskt fartyg vid namn Arion. Besättningen var från många olika länder, men passagerarna var nästan uteslutande Svenska, huvudsakligen från västra delen av landet. 94 bilder är det, så det kan ta tid att ladda alla, med en långsam uppkoppling.

Göteborgs hamn

Starten gick alltså från Göteborg, och här ser vi symbolen för Göteborgs hamn, på ett magasin i Frihamnen.

Skeppsbron, Göteborg.

Det var i början på juni, men gråmulet och gråkallt även så här långt söderut. En tröst var dock att det faktiskt inte skulle bli mycket värre. Det var snarare ännu kallare och sämre väder hemma i Sverige under denna period.

Geveskär

Geveskär i Göteborgs hamninlopp. Fastän många pratade Göteborgska, så hade fartyget knappt hunnit lämna kajen innan man kunde höra vilda spekulationer om vad det var man såg...

lotsbåt

Vid Vinga kom lotsbåten för att hämta upp sin kollega, och sedan fick kaptenen mest klara sig själv, ofta i farvatten där vi inte såg några andra fartyg på flera dagar.

Arions akterdäck

Fartygets akterdäck var allt som oftast belamrat med härdade och entusiastiska medpassagerare, fast inte just här.

Sol på Nordsjön

Solen tittade fram vid horisonten på Nordsjön första kvällen, men under resten av resan visade den sig inte mycket.

Solnedgång på nordsjön

Det är något visst med att få se solen gå ned i havet.

Oljeplattform

Endast enstaka oljeplattformar syntes på Nordsjön.

Nolsoy

Nolsoy på Färöarna.

Smyril, Nolsöfjorden

En färja lämnar Torshavn, Färöarna.

Godafoss, Torshavn

Ett containerfartyg på väg in från Island, troligen. Bakgrunden är så fascinerande karg. Faktiskt svårt att förstå att växtligheten haft så svårt att få fäste på dessa öar. Så värst kallt är det inte.

Argir i Torshavn

Argir i Torshavn. Det går faktiskt väg hit, fast det är svårt att se på bilden.

Torshavn

Vi närmar oss hamnen.

Färöarna

En typiskt Färöisk vy, med karga berg.

Torshavn, strand

En strand söder om centrum. Inga badare syntes till.

Arion, Torshavn

Arion vid kaj i Torshavn.

Upplagda fiskebåtar, Torshavn

Upplagda fiskebåtar. Mycket till staket och annat tjafs såg man inte på Färöarna.

Torshavn

Småbåtshamnen och centrum.

Militärfartyg, färöarna

Här låg ett Franskflaggat militärfartyg för ankar.

Färöarna, klippor

Dessa fantastiska formationer passerades strax efter att vi lämnat Torshavn.

Västmannaöarna

Västmannaöarna på håll. Oerhört vackert, men svårtillgängligt kan man tänka.

Surtsey

Surtsey. Här får man inte gå i land, med undantag för enstaka forskare.

Skardsheidi och Esja i Reykjavik

Skardsheidi och Esja i Reykjavik på Island.

Reykjavik, sjösidan

Kajerna i centrala stan var belamrade med dessa fashionabla höghus.

Reykjavik, vy

Ännu en vy mot den vilda naturen, nästan alltid närvarande i blickfånget i Reykjavik.

Miljonprogram, Sudurfell

Miljonprogram på Island verkar extra tröstlöst, med tanke på den ofta karga naturen.

Reykjavik, höghus

Vyerna från husen är desto mer betagande.

Motorled i Reykjavik

Här har man tveklöst frågat Amerikanska stadsplanerare om råd. En Svensk stad i denna storlek har inte vare sig åttafiliga eller sexfiliga motorvägar, vilket det fanns åt alla håll ut från Reykjavik. - Men vart leder vägarna?

Foldir

Foldir med lupinängar. Jag åkte runt med stadsbussarna under de få timmar strandhugget i Reykjavik varade.

Busshållplats i Reykjavik

Hållplats för buss. Tidtabeller fanns anslagna överallt. Både bussförare och bilister körde som om det var ett formel 1-lopp. En märklig kontrast till det stillsamma landskapet.

Brandpost i Reykjavik

Där har vi det Amerikanska inslaget igen: brandpost, betongtrottoar, och en remsa med gräs mellan denna och gatan.

Reykjaviks hamn

Reykjaviks hamn, medan båten stävar ut efter ett alltför kort besök i denna intressanta stad.

Reykjavik från havet

Det som liknar en rymdfärja är en kyrka, med utsikt på toppen. Själv behövde jag knappast det, då jag i förväg hade kollat var man kunde få fina vyer över stan.

Reykjavik från havet

Ännu en vy från havet, med en typiskt Isländsk bakgrund.

Snaefellsjökull

Snaefellsjökull.

Isafjördur/ Isfjorden

Så här tänker man väl sig Island; lite kargt och bedagat. Detta är Isafjördur på nordvästkusten.

Isafjördur/ Isfjorden från Storurdarlundur

En annan vy visar faktiskt ett ganska välmående och modernt samhälle. Både sjukhus, flygplats, och universitet fanns i denna lilla stad med blott 3000 invånare. En liten planterad skog är guld värd i detta månlandskap.

Fiskebåtar, Asgeirsbakki

Fiskebåtar. Jag såg en med graffiti också, här finns ju inga pendeltåg att klottra ned.

Isafjördur

Denna vy från centrum ser nästan abstrakt ut, med de höga bergen som tornar upp sig bakom husen.

Nordisland

Här lämnar vi Isafjördur på norra Island, för att fortsätta längs kusten österut.

Akureyri

Akureyri blev nästa stopp - en storstad med Isländska mått, 25.000 invånare. Visst låter namnet exotiskt. En guide berättade att det ofta blev konflikter mellan grannar om träden. Har man skugga på tomten, går det inte att sitta ute ens på sommaren.

Akureyri, fjorden

Vackra berg i fjorden kring stan.

Akureyri, fjorden

Mer av samma sort.

Akureyri, fjorden

Bilderna får väl tala för sig själva.

Spetsbergen, glaciär

Efter ett par dagar på öppet hav, har vi så kommit till Spetsbergen/ Svalbard.

Magdalenafjorden

Magdalenafjorden: så här långt norrut är det inte många människor som har varit. Den ligger drygt 7 mil norr om världens nordligaste samhälle, Ny-Ålesund, som i sin tur ligger 10 mil norr om Longyearbyen. Från denna stad är det sedan 83 mil till Nordkap, som ligger en bra bit norr om Treriksröset - Sveriges nordligaste punkt..

Magdalenafjorden

Solen värmde, och det var alldeles vindstilla i fjorden. En fantastisk dag, nej timmar. Det varade inte länge.

Svalbard

Svalbard/ Spetsbergen utifrån havet igen.

Ny-Ålesund

Samma eftermiddag anlände vi till Ny-Ålesund, en liten gudsförgäten internationell forskarby. Tidigare var det ett gruvsamhälle. Det blev nu kö på posten, museet och butiken.

Blommor, Ny-Ålesund

Här växte inte mycket, utom dessa små blommor.

Ny-Ålesund

Några enstaka gator och hus med en utbredning på några hundra meter i kvadrat, utgjorde hela stan. Alla dörrar påstods stå olåsta, för att man snabbt skall kunna ta skydd för isbjörnar.

Ny-Ålesund, tåg

Världens nordligaste järnväg är nu nedlagd. Ett tåg står dock ensamt kvar.

Fjäll i Kongsfjorden

En sagolik och närmast surrealistisk vy i Kongsfjorden.

Fjäll i Kongsfjorden

Längre ut mot fjordmynningen.

Longyearbyen

Nästa dag kom vi till Longyearbyen.

Longyearbyen, hus

Lägg märke till de höga grunderna. Bakom dessa plank står höga stöttor, detta för att undvika att permafrosten i marken under husen tinar upp av värmen. Då kan allt glida iväg.

Longyearbyen, radhus med fjäll

Som Svenska radhus, fast ändå inte...

Longyearbyen

Även scootrarna fick vila på trätrallar, för att inte sjunka ned i den sommarvarma marken.

Barentsburg

Granne med Longyearbyen ligger den ryska bosättningen Barentsburg. Här gjordes endast en sväng från sjösidan, utan att vi gick iland.

Nordkapsklippan i dimma

Efter ett par dagar till havs ankom fartyget till det Norska fastlandet. Här är det Nordkapsklippan insvept i dimmoln kring midnatt. Lite av ett antiklimax, och värre skulle det bli nästa dag. Här syntes ju åtminstone lite.

Nordkap, globen

700 kr extra för en utfärd till en 300 meter hög klippa, med bara några meters sikt. Denna glob är väl å andra sidan mer känd än utsikten. En stor souvenirbutik med flera utgångskassor, samt en underjordisk bio, bar, kyrka m.m. kändes lite malplacerade i denna världens ände.

Nordkapsklippan, konstverk

Dessa konstverk höll jag på att missa, men kunde lokalisera med hjälp av att ha sett flygbilder på nordkap - utan dimma.

Gastanker i Honningsvåg

Gastanker i Honningsvåg.

Hurtigruten i Honningsvåg

Hurtigruten ankommer. Efter alla äventyr kändes det nu som att vi var tillbaka i civilisationen igen, och nästan också i centraleuropa. Ett synnerligen relativt begrepp, ännu långt norr om polcirkeln.

Skydd för snöskred

Skydd för snöskred, skulle jag tro.

Nordnorge

De sköna vyerna fortsatte, trots trist väder. I sol hade det väl varit outhärdligt vackert.

Fartyg och klippor, nordnorge

Jag saknade ord när jag fick se det här sagolika skådespelet.

Hurtigruten, Kong Harald

Hurtigruten igen. De tycktes komma oftare än en gång om dagen, fast Arion gick dem ju till mötes.

Efterrätter i Arions stora matsal

Efterrättsmeny i huvudrestaurangen.

Tromsö

Tromsö. Här gjordes märkligt nog inget uppehåll. Jag får väl åka dit själv någon annan gång.

Tromsö flygplats

Landningsbanor är knappast vackra, men denna i Tromsö ligger i alla fall i en osannolikt vacker omgivning.

Bro i Tromsö

Bro över farleden i Tromsö. En ensam buss kom körande strax efter bilden togs, lite före midnatt.

Tromsö, fjäll

Fast solen sken, nöp det i fingrarna av kölden. Jag härdade dock ut någon timma, för att inte missa något under passagen kring Tromsö.

Tromsö, fiskebåt

Denna ensamma fiskebåt fick bli en av kvällens sista bilder.

Leknes

Leknes på Lofoten nästa dag. De spetsiga bergen skulle bero på att topparna hade stuckit upp ovanför inlandsisen och därför inte nötts ned som de flesta andra berg i Skandinavien.

Nusfjord, fåglar på klipphylla

Här gäller det att ha goda relationer till grannarna.

Nusfjord

Nusfjord.

Nusfjord, butik

En museal butik som faktiskt var i drift, och även sålde moderna varor.

Reine, torkställningar

Reine, med fisk på tork. Dessa blir sedan lutfisk, medan huvudena säljs till fisksoppa i Afrika.

Reine

En av världens vackraste platser, anses det; Reine på Lofoten.

Arion, livbåt nr 3 i Geiranger

Livbåtar fick användas för att komma i land i Geiranger, då hamnen var mycket liten.

Geirangerdalen från Dalsnipa

Geirangerdalen från toppen av Dalsnipa. 1500 m skiljer, och ett par årstider också.

Vägen till Dalsnipa

Vägen upp gick i branta hårnålskurvor, fast det såg ganska platt ut uppifrån.

Vägen till Dalsnipa

Vägen hade plogats och öppnats för säsongen bara några dagar innan besöket i mitten på juni.

Fors i Geiranger

En fors inne i själva Geiranger. Stan har bara några hundra invånare, men säkert både fler och större souvenirbutiker än Göteborg.

Arion i Geiranger, samt Örnvägen Vattenfall i Geirangerfjorden

Så här såg det ut där båten låg för ankar. Örnvägen slingrar sig i serpentiner bakom. Till höger har vi ett av alla dramatiska vattenfall i Geirangerfjorden.

Geiranger, jordbruk

Hur i all världen kommer man dit? Ifall jag bodde där, skulle det nog bli en del mardrömmar om att jag faller...

Vattenfall i Geirangerfjorden

Ett annat vattenfall, med lite regnbågsfärger.

Geirangerfjorden

Längre ut i fjorden.

Geirangerfjorden, berg

Flera årstider på samma bild igen.

Stranda, Geirangerfjorden

Stranda. Ett ställe jag aldrig hört talas om, men det ligger vackert. Sen var det middag, så resten av turen ut genom fjorden missades.

Skärgården, utanför Geirangerfjorden

Längre ut mot havet såg det ut så här.

Älvsnabben 3 i Göteborgs hamn

Hemma två dagar senare, mötte en av Älvfärjorna. Det är inte ofta man får chansen att fota en båt så här från ovan, och ute på vattnet. Jag skulle tagit en lång serie bilder, särskilt när tre färjor senare möttes. Efter tre veckor med fantastiska sevärdheter slag i slag, så blir man lite avtrubbad, och tappar i viss mån förmågan att veta vad som är unikt eller vardagligt.

Lars

Tillbaka till startsidan